rädd
Bara för att jag inbildar mig att jag är rädd så blir jag ännu räddare. Gick precis ner till mitt rum men fick för mig att jag såg en skugga av en man i rummet bredvid så kan ju fetglömma att sova i mitt rum nu. Utanför fönstret hör jag skrämmande ljud som om någon skulle spionera ungefär. Just nu ligger jag omstoppad av 1000 täcken i mitten av mamma och pappas säng och försöker andas lite, men det hjälper inte. Att mörkret är min största fiende ibland gör inte saken bättre, inte heller att folk dissar då man skriver till dom..
Förresten behövs det inte påpekas att jag är en mes och aldrig kommer kunna leva på egenhand,jag har redan insett det!
Kommentarer
Postat av: En blogg om Kevin
Jag är precis lika dan som dig! usch, jag hatar mörker och alla oljud utanför :(
Trackback
